Avgörande GENOMBROTT för återupprättande av rättssäkerhet i Sverige

I Nationens intresse – eller i allmänhetens intresse?

Via skrivelse till Högsta förvaltningsdomstolen(HFD) daterad 2013-09-23 ”krossas” myndighetsutövande Försäkringskassan och underrätterna, kammarrätt och förvaltningsrätt, krossas via legal EU-rättspraxis och svensk lagstiftning, som dessa ovanstående är skyldiga att tillämpa gentemot allmänheten, men uppenbart icke alls gjort!

 

Lika inför lagen är i svensk [1]grundlag inskriven men tillämpas icke alls av Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna på det specifika området EU-rättigheten till fri rörlighet . Dessutom sätts av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare helt ur spel.

 

 

Politisk maktkorruption

När det sker systematiskt och generellt att denna EU-rättighet till fri rölighet förhindras gentemot allmänheten då är det riktigt fara och färde, demokratin, rättssäkerheten och patientsäkerheten är synnerligen hotad. När det således sker strukturerat av flera inblandade ”maktaktörer”, förvaltningsdomstolar och myndighetsutövare i samverkan, då är den politiska maktkorruptionen något som icke alls kan ställas bortom all rimlig tvivel.

 

Inlagan till [2]HFD om 39 sidor med 19 bilagor

 

Domstols dom i HFD förväntas komma, men det kan endast bli aktuellt om HFD beviljar prövningstillstånd . Här har rättssäker rättstillämpning nu fått fokus utifrån att det icke är i enskilt fall som målen skall avgöras utifrån.

 

Det är fyra stycken svenska medborgare som bevisar att de alla sammantaget råkat ut för samma rättsövergrepp sammantaget, i ett mål som begärts samordnat, alltså att det sker generellt och systematiskt. Att det sker är bevisat och att det är fel utifrån av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare är bevisat i inlagan av 2013-09-23 till HFD.

 

 

Generellt och systematiskt rättsövergrepp

Enskilda fall kan icke av ministrar kommenteras, icke heller av myndighetsutövare, därför har målen begärts samordnade för att de ytterst ansvariga icke alls skall kunna ”krypa undan” sitt yttersta ansvar. Det yttersta ansvaret för att detta alls kan vara möjligt i Sverige synes vara minister Hägglund, minister Ask och minister Kristersson.

 

 

 Försäkringskassan

Ytterst ansvariga inom Försäkringskassan är generaldirektör Dan Eliasson och rättschef Eva Nordqvist och frågan är om dessa alls fortsättningsvis kan vara anställda någonsin mer via allmänna medel ty dessa är synnerligen medvetna om vad dessa är ytterst ansvariga för utifrån att vi har dessa underrättat och informerat kontinuerligt om de rättsövergrepp som sker i Försäkringskassans regi på detta specifika område EU-rättigheten till bättre/effektivare gränsöverskridande vård inom EU/EES.

 

Att myndighetsutövare och förvaltningsdomstolar undanhållit EU-rättigheten till fri rörlighet går icke alls att undkomma. En EU-rättighet som allmänheten redan betalt för men förhindras av staten Sverige.

 

Information och upplysningsplikten har aktiv förhindrats

Bättre och effektivare gränsöverskridande vård hos privata vårdgivare utanför Sverige men inom EU/EES har landstingen och försäkringskassan aktivt förhindrat då särskilt utifrån att deras skyldighet är att upplysa allmänheten om att EU-domstolen har därtill avkunnat att det inte finns någonting som rättfärdigar hinder mot privat given vård genom domen [3]Müller-Faure(2003-05-13).

 

Reseersättning och ersättning för merkostnader vid bättre/effektivare gränsöverskridande vård utanför Sverige men inom EU/EES har aktivt förhindrats av Försäkringskassan och förvaltningsdomstolar i Sverige

 

Om detta kan du läsa och finna bevis för i inlagan till [4]HFD av 2013-09-23. Se särskilt punkten 7 sidan 16 och framöver. Citat;

 

”Reseersättning

Försäkringskassan har i 5 beslut 2008-05-09 erkänt att 6 Kammarrätten i Stockholm via dom i mål nr 2762-06 av 2007-03-28 vunnit laga kraft genom att Regeringsrättens dom i mål nr 3482-07 av 2008-03-31 avslagit prövningstillstånd och fastställt Kammarrätten i Stockholms dom.

Försäkringskassan motiverar i beslutet 2008-05-09 om att ge reseersättning vid utlandsvård utifrån EG-fördraget(se sidan 1, 5:e stycket). Under rubriken: ”Bestämmelser som beslutet grundas på”(sidan 2) fastställer Försäkringskassan att EG-fördragets artiklar 49 och 50 är grund för utbetalning av reseersättning(artikel 49 och 50 heter numera 56 och 57).Yrkar och begär att domstolen observerar att Försäkringskassan redan 2008-05-09 erkänt, fastställt och utbetalat reseersättning med EG-fördraget som grund.”

 

 

 Citat från sidan 3-4 i HFD inlagan av 2013-09-23, citat;

” Bevis angående reseersättning:

A) Ur Försäkringskassans beslut 2008-05-09 , Britt Gisselberg, sänt till Legare Advokatbyrå AB, Box 19080, 104 32 Stockholm. Se Bilaga 4 och Bilaga 12.Citeras: ”Ditt ärende har nu överlämnats till Försäkringskassan Visby med uppdrag att expediera kammarrättens dom meddelad 2007-03-28, mål nr 3482-07, vunnit laga kraft. Retroaktiv lagstiftning är förbjuden enligt artikel 49 i Rättighetsstadgan i Lissabonfördraget.

 

Genom EU-domstolens dom mål C-224/97 Ciola punkt 33 föres gemenskapsrättelsens bestämmelser över till att gälla även förvaltningsbeslut och nationella bestämmelser, citat;33 Domstolen finner att det inte finns några skäl för att inte låta enskilda åtnjuta det rättsliga skydd som följer av att bestämmelser i gemenskapsrätten har direkt effekt och vilket det åligger de nationella domstolarna att säkerställa (se dom av den 19 juni 1990 i mål C-213/89, Factortame m. fl., REG 1990, s. 1-2433, punkt 19; svensk specialutgåva, volym 10) i fall då det är giltigheten avsett förvaltningsbeslut som är i fråga. Detta skydd får inte vara avhängigt av arten av den nationella bestämmelse som strider mot gemenskapsrätten.

Slut citat.

 

Kommentar

Försäkringskassans förvaltningsbeslut om avslag är grundade på egna administrativa bestämmelser som därtill nyttjas retroaktivt i ärendena som berörs i målen. Högsta förvaltningsdomstolens uppgift enligt EU-praxis är således att skydda enskilda emot retroaktiva förvaltningsbestämmelser och lagar. 4Försäkringskassans motivering enligt EG-fördraget. Du får ersättning enligt EG-fördraget för resor du gjort till och från Tyskland med flyg och de resor du gjort i Tyskland med taxi”. Slut citat.

 

 

Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna har således sedan lång tid tillbaka vetat om dels läkaren Britt Gisselberg domen ” kammarrättens dom meddelad 2007-03-28, mål nr 3482-07, vunnit laga kraft.”, men undanhållit och förhindrat att detta kommit allmänheten generellt till del!

• Alltså har Försäkringskassan undanhållit allmänheten en prejudicerande dom(Regeringsrättsdom mål nr 3482-07) som därmed skall vara ”rättesnöret” inom Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna!

• Försäkringskassan ha icke alls via skyldighet informations och upplysningsplikt delgivit allmänheten läkaren Britt Gisselbergs positiva dom i Regeringsrätten, alla skall vi fråga oss varför!

• Bevisligen har Försäkringskassan, tvärtemot av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare, undanhållit allmänheten att vid privat given bättre/effektivare gränsöverskridande vård inom EU/EES utanför Sverige finnes inga restriktioner alls och att via läkaren Britt Gisselbergs positiva dom i Regeringsrätten fastställt att reseersättning/ merkostnader skall utbetalas/ersättas av Försäkringskassan.

 

 

OBS Förestående implementering av patientrörlighetsdirektivet i svensk lag, 1 oktober 2013, kommer icke alls förändra något utifrån att direktverkande EU-rättspraxis på området gränsöverskridande bättre/effektivare vård redan idag gäller som svensk direktverkande lag.

 

Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU

http://eueeshealthcare.bloggproffs.se